Ja, det kunde faktiskt vara värre..

Jag hatar verkligen att vakna upp med ett ryck och tro att jag har försovit mig.

Ännu värre är att verkligen göra det.

Det gjorde jag imorse.

20 minuter innan passet började slog jag upp ögonen för andra gången idag (första gången var när jag borde ha gått upp, men istället tänke "bara en liten stund till.."). Typiskt nog såg jag dessutom fördjävligare ut än vanligt i håret. Ingen frukost, halv tandborstning och jag var nere på gymmet. Stereon pajade efter halva passet och jag fick ta en liten jävla musikpryl från en av behandlingsrummet och försöka göra det bästa av situationen.

Nu sitter jag här. Jag tänkte egentligen dra till Avesta lite tidigare för att spendera någon ynka timme med familjen, men tji fick jag; de var på väg till Västerås. Jag tar ett senare tåg till Hedemora istället och åker med Ingrid till kalaset som är till hennes egen (och framförallt bäsens) ära.


Nu frukost, sen mera plugg och liten sväng på la stada.