Uppesittarnatt
Jag kan inte sova, igen. Det har nästan blivit till en vana de senaste veckorna. Kan det ha något att göra med allt som händer just nu?
En tillbakablick:
Juni: Johanna på jobbet berättar att hon ska åka till England och vara au pair i ett år. Detta via en förmedling i Borlänge. Jag kollar upp och blir genast intresserad.
Juli: Efter en seg start och en del tankeverksamhet får jag äntligen ihop de flesta delarna till min ansökan, tillräckligt för att kunna skicka in den i slutet av månaden.
27e juli: Min ansökan kommer fram och skickas vidare till England.
29e juli: Jag får mitt första familjeförslag. Jag är först inte intresserad, men ångrar mig stunden efter då jag inser att jag ännu inte hade några andra alternativ. Kan jag verkligen vara så kräsen?
30e juli: Det kan jag tydligen - sex familjeförslag till, varav jag visar intresse för tre.
31a juli: Ett familjeförslag till - ja, tack.
1a augusti: Två av familjerna ringer - den ena familjen mer intressant än den andra. Behöver jag verkligen prata med nå fler familjer? Det skulle ju kunna göra mig förvirrad.. Det kanske är bättre att inget veta?
2a augusti: Två familjer till ringer, en av dem är intressantare (precis som dagen innan). Frågan är bara vilken jag ska välja (om jag måste), gårdagens eller dagens familj?
3e augusti: Jag har en fruktansvärd beslutsångest och jag hoppas nästan att en av familjerna inte ska vara intresserad av mig så jag själv slipper välja. Jag pendlar fram och tillbaka; ena stunden är jag övertygad om den ena, andra stunden är jag övertygad om den andra. Det visar sig att tre familjer är intresserad av mig, den fjärde hör inte av sig (och har inte gjort de än heller vad jag vet). En av de tre ryker på en gång. Men jag gör ändå mitt val till slut (efter att jag nästan bokstavligen sliter mitt hår). Det blir familjen jag fastnade allra mest för från första början, då när jag fick familjeförslagen. Familjen heter Fraser och bor i Weybridge, Surrey - 30 min tåg från London Waterloo. (Enligt ovan - "dagens" familj).
4e augusti: Jag har skickat ett mail till mamman i familjen. Jag vill boka flyg så fort som möjligt, men känner att jag bör prata med familjen innan. Förmodligen åker jag i alla fall kring den 23e augusti. Shit, det är snart!
3 kommentarer:
Förstår att du är nervös men jag är övertygad om att det kommer gå alldeles ypperligt bra för dig.
Kram
Yey!
Vad kul! :)
Jag har också varit au pair i England, något av det bästa jag gjort. Jag har fortfarande kontakt med familjen och "mina" barn.
Hur många barn ska du ta hand om osv?
Jag hoppas att du får en jättefin tid där!
Tack så mycket både Camilla och Sara!
Jo, jag har fö mig att jag läste något om det för några år sedan. Att du var au pair alltså. Det är två barn, flickor, 4 och 7 år. Det verkar vara en toppenfamilj! Vart i England var du? Och hur många barn och i vilken ålder var de du hade? Du kanske har några tips?
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida