En produktiv dag!

På förmiddagen följde jag med Anna och flickorna till Kingston. De skulle shoppa grejer inför skolstarten och jag fixa ett brittiskt nummer (äntligen!). Tanken var att jag skulle höra mig för i några butiker först och sedan bestämma mig för vad jag ansåg vara bäst. Dock tror jag att jag närmade mig lite fel i den första av dem. Det slutade med att jag gick därifrån med nummer och allt på en gång. Jag fick dessutom gå tillbaka då jag upptäckte att jag inte kunde skicka sms utanför UK. Jag gick ändå till de andra butikerna jag hade tänkt besöka och tog reda på lite info, utifall något skulle visa sig bättre. Eftersom jag inte betalade något för själva sim-kortet, kan jag byta om det skulle vara så. Vi får se.

Efter det en sväng hem igen för lunch.

Sedan vidare till Xcel Leisure Complex i Walton för lite bad. Jag fick mig några längder också! Där gick jag ifrån med en tid på söndag för träff angående medlemskap. De hade något erbjudande just nu. Även om det är dyrare än i Sverige, så var det absolut överkomligt. De erbjuder allt möjligt: gym, klasser, bad ect. Jag kommer få mer information på söndag. Det känns riktigt bra, jag ska bli fit som fan :p

Imorgon ska jag följa med Nick och någon på besök från staterna till London. På lördag (förmodligen) ska jag träffa Johanna från Falun och en kompis till henne. Vi ska förmodligen också in till London, eller eventuellt till stranden. Jag antar att det sistnämnda beror på vädret.

Nu väntar en stund framför internet, sen middag.

Då vill man bara krama, krama, krama

PS.

När Lauren och Amélie kom tillbaka från deras mormor idag, fick jag lite presenter. En teckning från dem vardera, och en låtsaspenna i gummi av Lauren. Jag fick också en lapp från Lauren, 7 år, där det stod:

To Ingela
I love you so so so so much.
Love Lauren

Jag kunde inte ens fullborda den minsta listan på tre punkter

Det blev ingen tur till varken Weybridge eller Walton. Jag tog lite för lång tid på mig vid frukosten och läsningen. En liten trudelutt på pianot blev det istället, mellan städningen. Däremot frågade jag Nick om vart jag bör vända mig om jag vill skaffa mig ett brittiskt nummer. Han hade tänkt på det själv, att de kanske borde fixa ett åt mig. Men jag sa att det spelade ingen roll, och det gör det inte. I alla fall så nämnde han att Kingston förmodligen är det rätta stället att åka till. Så, Kingston it is!

Jag råkade också sätta igång brandalarmet dag igen, haha. Och den här gången brände jag inte ens, typ.

Förmodligen blir det lite körning i helgen, när försäkringen är kirrad. Jag vet inte riktigt vad jag känner inför det än :p

Lista

Jag gillar att göra listor.

Så idag ska jag göra en lista över vad jag ska göra.

*Dammsuga (jag har några få saker jag ska göra när det kommer till hushållsarbete, och ett av dem är att dammsuga. Anna föreslog i mina papper (bra med papper!) att jag skulle göra det på måndagar, men eftersom det inte blev gjort i måndags tänkte jag göra det idag. Ja, om jag hittar dammsugaren vill säga. Beräknad tid: 1 timme.
*Städa mitt och barnens badrum (vilket är onsdagens hushållsarbete). Beräknad tid 30 min.
* Reka läget vad beträffar plattång och brittiskt nummer i Weybridge och/eller Walton. Det kommer förmodligen inte att inhandlas idag, men det kan vara bra att veta sina alternativ.

Det är typ allt. Mer hinner jag nog inte med innan Lauren och Amélie kommer tillbaka från deras mormor vid klockan fyra i eftermiddag.

Innan jag tar tag i listan, ska jag ta en lång frukost med en kopp kaffe och lite läsning. Njuta av lugnet!

Just det! Jag har äntligen ändrat tidsinställningarna på datorn också, till Londontid. Det kunde vara ganska störande innan faktiskt.

Michael McIntyre och Family Guy

Jag har upptäckt en, för mig, ny engelsk kändis idag, Michael McIntyre. Han är stå-upp komiker och förbannat rolig. Jag, Nick och Anna såg en show med honom nyss när vi åt middag framför tvn. Tydligen så är det något återkommande varje vecka. Jag ska försöka göra det något återkommande även för mig.

Jag har också tittat igenom veckans tv-tidning idag, Family Guy är på senare ikväll. Det får det bli!

Välkommen Ingela!

Min dag

Idag var första dagen jag hade flickorna på egen hand. Det började lugnt med att de lekte för sig själva. Jag kunde avnjuta en kopp kaffe medan och läsa några rader. Därefter en tur till parken. Givetvis frågade jag innan vi gick om de behövde gå på toaletten, men de försäkrade mig om att de absolut, absolut inte behövde det. Som på ett brev på posten, ja ni kan nog tänka er. "I can go in the bushes!", sa Amélie och så fick det bli. Till nästa gång kommer jag att ta med mig lite toalettpapper, men idag fick jag snällt fråga en grupp mammor(?) med barn om jag kunde få lite.

Jag lyckades också sätta igång brandalarmet när jag rostade bröd till lunch. Visserligen brände jag, men det var inte alls mycket rök. Känslig apparat det där! Åtminstone så vet jag nu att vi inte kommer att brinna inne i alla fall (peppar, peppar).

Just nu är det en så kallad "play date" på gång i huset. En kompis till Lauren, plus mamma och lillebror, är på besök. Jag passar på att vila mig med kaffe, bok och internet.

Oh, no!

Idag upptäckte jag att kontakten till min plattång inte passar i universalomvandlaren jag köpte på Arlanda. Piggarna är för tjocka!

#=%(*"#%/"=#)%/"=)%/"#=)%/"?)#/

Jag måste nog köpa mig en ny en. Aldrig att jag klarar mig utan, inte med mitt hår.

But hey, förmodligen lika bra. Den jag har är ganska sliten vid det här laget.

Bilddeklaration

Jag kanske borde förklara bilderna nedan lite. Men först, strunta i datumen på dem. Jag ska försöka att ta bort dem helt, de är ganska störande faktiskt.

1. Min stoora vita sköna säng.
2. Min toalett.
3. Utsikten från mitt fönster.
4. Blommor jag fick av Anna till rummet.
5. Mindre bra bild på mig och Rainbow, familjens hamster.
6. Efter en lång dag åkte vi till Walton för att leta efter skor som flickorna ska ha till skolan. Vi gick därifrån utan :/ Från vänster: Amélie, Anna och Lauren.

Pics!

Framme!

Det går ganska fort att vänja sig vid att prata engelska har jag märkt och jag har redan lärt mig en massa nytt. Egentligen borde jag kanske skriva det här inlägget på engelska också, men nää :)

I alla fall.

Det blev några öl i fredags hos min bror med ett trevligt litet sällskap. Kanske några öl för mycket (även om "för mycket" för min del inte är i närheten av för mycket som för de flesta andra). Jag vart först lite orolig när jag vaknade dagen efter att jag skulle vara bakis, men en dusch gjorde susen. Jag kände mig också ganska orolig i hela kroppen, vilken kanske inte var så konstigt med allt som var på gång. Säkerligen hjälpte inte all alkohol och bristen på sömn (endast ungefär 3 timmar) Det tog ganska lång tid innan jag kunde få i mig riktigt med käk. Inte förrän jag, Thomas och mamma anlände till flygplatsen kunde jag trycka en av mina feta blåbärsmuffins jag bakat åt familjen jag bor hos.

Vid den här tidpunkten hade faktiskt nervositeten avtagit till nästintill obefintlig. Dessutom var Kossan en pärla som höll mig sällskap tiden fram till dess det var dags för mig att bege mig till rätt gate. Först då, när jag var på min egen hand igen, kom lite av oron tillbaka. Men det var bara för en stund. Jag måste säga, jag är ganska stolt över mig själv. För ett år sedan hade det inte varit i närheten av så lätt. Allt gick faktiskt över förväntan. Flygresan var lätt, likaså Heathrow airport(trots dess storlek). Familjen jag bor hos är fantastisk; det är mamma Anna, pappa Nick, döttrarna Lauren (7 år) och Amélie (4 år)samt hamstern Rainbow. De bor i ett stort vitt hus (The white house, faktiskt :p), som har tre våningar och mycket trappor. Jag har ett rum på översta våningen så jag kommer vara i mäkta bra form när jag står i startgroparna på Lidingöloppet i september. Jag har också en egen mysig lite toalett, men delar dusch/bad med barnen. Jag har tagit lite bilder på rummen som jag tänkt lägga upp på bloggen senare. Så håll till godo! Vidare har de köpt mig en liten tv och fixat en dvd-spelare, vilka jag har på mitt rum. De har också köpt mig en ny madrass till min stooora sköna vita säng. Om det var något annat jag behövde såsom hyllor eller högtalare till tvn etc så skulle de fixa det också. Men jag tror jag väntar med det :)

Resten av gårdagen var ganska lugn, jag bekantade mig med familjen och vi åt lite mat. Jag var ganska trött på kvällen så jag somnade nästan på en gång.

Idag har varit väldigt händelserik. Jag vaknade utvilad, men låg kvar i sängen ett tag och lyssnade på flickorna som lekte på någon av de nedre våningarna. När jag drog upp gardinerna så strömmade solen in. Det har varit fantastiskt väder idag med närmare 30 grader varmt. Något jag inte förväntade mig, det ska ju regna här! Efter frukost lekte jag med flickorna en stund och sedan följde jag med dem och Nick till floden (Themsen) där Lauren och Amélie cyklade och jag och Nick tog en promenad. Det var ganska mycket människor ute som fiskade, sprang, cyklade och gick längs floden. Jag antar att det inte bara var vi som ville njuta av solen en söndag.

Lunch i trädgården och sedan lek igen. Flickorna älskar att leka och vill gärna sätta upp föreställningar i vardagsrummet. Idag var det en med Lauren som den gode, Anna som den onde och Amélie som stämningssättare vid pianot :)

Ikväll har vi haft besök av Annas syster och hennes man/sambo och föräldrar. Det bjöds på en fiskpaj med potatismos på toppen som egentligen inte är en paj. Till det ratatouille och bönor som Annas föräldrar hade med sig och som var gjorda på grönsaker från deras egen trädgård. Till efterrätt hade Anna gjort någon form av cheese cake-pudding med massor av bär. WOW, vilken festmåltid säger jag bara.

Det är mycket att ta in och jag är ganska trött nu. Klockan är visst över tolv på natten ser jag nu, så det kanske inte är så konstigt. Jag får fortsätta senare, jag känner att jag måste göra mig i ordning inför sängen nu. Jag ska upp strax före åtta imorgon bitti, då vi ska åka till Annas föräldrar. Anna ska jobba lite därifrån medan Annas mamma tar hand om flickorna. Vi har gått igenom vad jag kommer göra (vilket jag kan berätta mer om senare), men det vill i alla fall ge mig en mjukstart.

Så, än så länge: jag trivs!

Hoppas att Beroccan hjälper!

Med mindre än tre dygn kvar till avfärd har en liten förkylning smugit sig fram :/ När mamma kom hem från jobbet hade hon köpt med sig Berocca. Enligt hennes arbetskamrater kan det utföra underverk om man tar en så fort man känner att något är på gång. Jag hoppas inte det är för sent för min del. (Tack mamma!)

Därmed blev det ingen massage för Daniel och Hanna idag. Med små halvmånadersbäsar i hemmet vill jag inte vara den som ställer till något. Dessutom hade Sally haft en släng av magsjukan, så det var nog lika bra att skjuta upp det. Förhoppningsvis kan vi ta det imorgon istället.

Jag har i alla fall fixat med packningen idag. Till en början hade jag tänkt checka in två väskor, men eftersom jag då låg på 8 kg övervikt fick jag minska ner och ändra lite på packningen och ta det i en väska istället. Det slutade på 17 kg, 3 kg under tillåten maxvikt. Hur gick det till? Antagligen räckte det med att jag bestämde mig för att de varmare kläderna och skorna får följa med till England efter min tur till Sverige i september istället. Dessutom har jag nu också ett maxat handbagage.

Med inställda massager har jag inte haft så mycket att göra idag. Jag har läst lite, varit ut med Elsa, tittat på några avsnitt av Entorage (gillar!) och tagit en lugnare promenad med Camilla.

Nu: läsa ut bok.

With a week to go.

Jag är inte nervös. Inte egentligen. Inte än.

Det är inte verkligt för mig. Inte mer än att jag säger ordet ”sista” oftare än vanligt. Sista helgen, sista festen, sista gången jag träffar..

Jag har dock insett den verkliga anledningen till varför nervositeten dröjer (eller åtminstone så antar jag). Faktumet att jag har en hemresa bokad redan den 25e september gör det hela mer hanterbart. Jag får fem veckors inkörsport, sedan en helgs andrum att smälta allt (till den mån det är möjligt med bedriften löpning 15 km hängandes över mig), innan jag åker tillbaka och återupptar livet som au pair.

Igår var det lite fest hos bror. Idag började tidigt och lugnt. Jag hade tänkt mig något mer till kvällen, men det hela slutade med en film tillsammans med syster. Det var ganska trivsamt ändå.

Nästa vecka kommer att vara jäktig misstänker jag. Det är många jag vill träffa, en del annat som ska fixas (framför allt packningen). Samtidigt vill jag inte ha en minut till övers.

Livet leker!

I better practise

Flight to London Heathrow on August 22 is booked!

I'm so fucking excited!

Uppesittarnatt

Jag kan inte sova, igen. Det har nästan blivit till en vana de senaste veckorna. Kan det ha något att göra med allt som händer just nu?

En tillbakablick:

Juni: Johanna på jobbet berättar att hon ska åka till England och vara au pair i ett år. Detta via en förmedling i Borlänge. Jag kollar upp och blir genast intresserad.
Juli: Efter en seg start och en del tankeverksamhet får jag äntligen ihop de flesta delarna till min ansökan, tillräckligt för att kunna skicka in den i slutet av månaden.
27e juli: Min ansökan kommer fram och skickas vidare till England.
29e juli: Jag får mitt första familjeförslag. Jag är först inte intresserad, men ångrar mig stunden efter då jag inser att jag ännu inte hade några andra alternativ. Kan jag verkligen vara så kräsen?
30e juli: Det kan jag tydligen - sex familjeförslag till, varav jag visar intresse för tre.
31a juli: Ett familjeförslag till - ja, tack.
1a augusti: Två av familjerna ringer - den ena familjen mer intressant än den andra. Behöver jag verkligen prata med nå fler familjer? Det skulle ju kunna göra mig förvirrad.. Det kanske är bättre att inget veta?
2a augusti: Två familjer till ringer, en av dem är intressantare (precis som dagen innan). Frågan är bara vilken jag ska välja (om jag måste), gårdagens eller dagens familj?
3e augusti: Jag har en fruktansvärd beslutsångest och jag hoppas nästan att en av familjerna inte ska vara intresserad av mig så jag själv slipper välja. Jag pendlar fram och tillbaka; ena stunden är jag övertygad om den ena, andra stunden är jag övertygad om den andra. Det visar sig att tre familjer är intresserad av mig, den fjärde hör inte av sig (och har inte gjort de än heller vad jag vet). En av de tre ryker på en gång. Men jag gör ändå mitt val till slut (efter att jag nästan bokstavligen sliter mitt hår). Det blir familjen jag fastnade allra mest för från första början, då när jag fick familjeförslagen. Familjen heter Fraser och bor i Weybridge, Surrey - 30 min tåg från London Waterloo. (Enligt ovan - "dagens" familj).
4e augusti: Jag har skickat ett mail till mamman i familjen. Jag vill boka flyg så fort som möjligt, men känner att jag bör prata med familjen innan. Förmodligen åker jag i alla fall kring den 23e augusti. Shit, det är snart!